Timeouteffekten
För att förstå vilken funktion festen fyller i våra liv kan vi tänka i termer av teori och praktik. Teoretiskt blir festen en plats som skiljer sig från vad vi uppfattar som vardag. Vi kan likna den med berättelsen om Peter Pan som bor i landet Ingenstans. Det är en plats där man aldrig behöver växa upp utan kan vara barn för evigt, en plats där vuxenvärldens krav och regler inte gäller.
Detta ”rum”, eller den nya värld som festen skapar, kallar forskare för timeouteffekten. Festen blir helt enkelt en timeout från vardagstristessen där vi kan upprätta nya normer för hur vi förhåller oss till varandra. Det som i normala fall inte uppfattas som okej blir istället den nya normen, där vi kan bejaka varandra och oss själva.
Dessa bilder illustrerar detta fenomen. I vanliga fall, som exempelvis på jobbet eller i skolan, är det ofta rätt tydligt vilka normer och oskrivna regler som gäller. Att fråga kollegorna hur helgen har varit bedöms som okej, men att komma för sent till morgonmötet är ofta mer normbrytande. Under en timeout i alkoholruset skapas det däremot ett gränsland där vissa beteenden helt plötsligt accepteras, på gott och ont.
Ursäktens dragningskraft
Detta hör starkt samman med att använda alkoholen som ursäkt, the liquid excuse.
Dragningskraften med alkoholen blir därmed primärt att skydda vår identitet, där det som händer under en timeout inte ska spilla över till vårt vardagliga liv.
I ursäkten kan vi se den oskrivna regelns konkreta uttryck i form av ord och beteenden. Det finns tre olika typer av ursäkter. Vi kan kalla dem den gode, den onde och den fule.
Det finns tre olika typer av ursäkter. Vi kan kalla dem: den gode, den onde och den fule.
Den goda ursäkten är alla beteenden som egentligen inte borde behöva någon ursäkt. Det kan vara att uttrycka sin könsidentitet, sexuell läggning, att ragga, larva sig eller sjunga falskt på karaoken. Eftersom dessa handlingar blottar oss eller riskerar att göra oss sårbara används alkoholen på ett sätt som skapar en ”det som händer på festen stannar på festen”. Eftersom vardagen ofta är präglad av starka, oskrivna regler för hur till exempel män och kvinnor ska bete sig blir alkoholen här ett sätt att frigöra sig från dessa normer genom beteenden och andra uttryck, trots att det ibland inte ens är handlingar eller uttryck/beteenden som borde behövas ursäktas.
Den andra typen av ursäkt är den onda ursäkten. Dessa beteenden är sådant som vi inte riktigt skulle komma undan med i vardagen, men som människor använder för att friskriva sig från sitt beteende. Det kan till exempel vara att vara högljudd, ge gränslösa komplimanger, ta för mycket plats eller att utsätta sig för olika risker. Där kan personer som i normala fall inte får utlopp för dessa beteenden hitta en fristad med hjälp av alkoholen som då används som bortförklaring.
Den tredje typen av ursäkt är den riktigt fula ursäkten. Ursäkten som kommer efter beteenden och handlingar som får väldigt stora konsekvenser för andra. Här blir alkoholen ett sätt att friskriva sig från ansvar som antingen är moraliskt förkastliga eller regelrätta brott. Det kan vara otrohet, misshandel, våldtäkt, sexuella trakasserier eller skadegörelse. Detta skiljer sig från de onda ursäkterna genom hur grova de är och vilken skada de åsamkar andra.
En festkultur utan ursäkter
Det är lätt att tro att den alkoholkultur vi har byggt upp i grunden är positiv och enbart behöver finslipas eller reformeras för att människor inte ska kunna ta skada av den. Det är tyvärr ett missförstånd. Alkoholkulturen gör i själva verket att vi tror att vi behöver en ursäkt för att uttrycka oss själva, samtidigt som förkastliga eller brottsliga beteenden får fritt spelrum att utövas så länge som alkohol är med i bilden. Detta är en överenskommelse som ingen tjänar på. Eller snarare, personer som använder alkoholens orättvisa och ologiska privilegier för att skada andra tjänar på detta, som i fallen med de onda och fula ursäkterna.
Som tur är så är denna överenskommelse inte skriven i sten.Det är fullt möjligt att bygga en festkultur där vi inte behöver hitta en ursäkt för att göra bort oss eller uttrycka vår personlighet och samtidigt inte tillåta beteenden som de allra flesta tar skada av.
Festens beståndsdelar
För att förstå hur festen som koncept skapar mening i våra liv måste vi undersöka de olika komponenter en fest kan bestå av. I korthet kan dessa delar beskrivas som:
- Planeringsfasen.
- Utförandet.
- Efterarbetet.
Försnack och planering
En fest börjar redan i planeringen. På samma sätt som det kan vara spännande att planera sin semester eftersom det blir ett sätt att uppleva den i tanken innan den faktiskt har hänt, så kan förväntningar på festen – vad som ska hända och förberedelserna kring den – vara en betydande del av den. I vissa fall pågår denna fas i flera veckor, som inför större firanden, men i andra fall kanske det enbart handlar om att bestämma vilken klubb eller krog man ska gå till senare på kvällen. Under planeringsfasen är det viktigt att se hur mycket vikt som deltagarna lägger på alkohol. Denna fas kan hjälpa till att från början förringa alkoholens roll.
Festen och dess princip
Den andra fasen är utförandet, festen i sig. Alkoholen fyller här rollen av att signalera deltagarnas engagemang till tillfället och de andra personerna. Om vi jämför med en maskerad så är den viktigaste delen i till exempel en halloweenfest den maskeradkostym du använder dig av. Kostymen är viktig eftersom den signalerar om du har tagit festens principer på allvar eller ej. Att komma till en sådan fest utan utklädsel, men där alla andra i stället har tagit fasta på festens regler, visar då att du inte är dedikerad till den uttalade överenskommelsen. Du signalerar att du inte var beredd att visa den sårbarhet som det kan innebära att ta på sig kostymen. Att inte komma utklädd blir då ett tecken på ditt bristande engagemang för festens principer.
I forskningen ser man att alkoholen kan fylla exakt samma funktion, ett sätt att signalera ditt engagemang för festen. Att inte använda alkohol, eller inte använda alkohol i tillräckligt stor utsträckning, tolkas då som att du inte är dedikerad och blir betraktad som en tråkmåns. Till skillnad från en maskerad är dock alkoholens betydelse ofta mer outtalad. Detta blir därmed ett uttryck för alkoholnormen, det vill säga att det normala på en fest anses vara att dricka och bli påverkad av alkohol. Detta eftersom alkoholen är det meningsbärande elementet och därmed påbudet för att visa engagemang för festen. Att hitta meningsbärande principer och gemensamma saker att samlas kring är alltså det viktiga för människor, och det kan ju lika gärna vara något annat än alkohol, eller hur?
Festen i backspegeln
Den tredje fasen är efterarbetet. På samma sätt som planeringsfasen blir ett sätt att uppleva festen i förväg blir efterarbetet att uppleva festen i efterhand. Genom filmer, bilder och berättelser, ofta i anslutning till sociala medier, kan de positiva minnena från festen leva vidare hos deltagarna. Detta sker framför allt i nära anslutning till festtillfället, det vill säga dagarna och veckorna därpå, men vissa upplevelser kan också bli minnen för livet.
Vem gläds åt magsjuka?
Alkoholens roll i detta tillbakablickande är dock en något motsägelsefull sådan, det är vad man kallar kung Midas-effekten. När kung Midas hade räddat en undersåte till den grekiska guden Dionysos så beviljade guden honom en önskan. Eftersom hans girighet och kärlek till pengar inte kände några gränser bad han att allt han rörde vid skulle förvandlas till guld. Kungen kom hem och var exalterad över att allt som han rörde vid, bord, stolar, mattor och blommor, blev till guld. Men glädjen förbyttes i skräck när även maten och vattnet blev till guld. I förtvivlan kramade han sin dotter som då förvandlades till en guldstaty. På samma sätt har alkoholen en förmåga att omvandla minnen och erfarenheter, som vi i normala fall inte skulle glädjas åt, till något positivt. Att tappa plånboken, spy ner en toalett och däcka i buskage kan genom alkohol framställas som ett kvitto på en bra kväll och utgöra ett minne som du sedan skrattar åt i efterhand. Även om detta vid en första anblick kan framstå som något positivt bör vi fråga oss varför alkoholen har en sådan kraft att göra detta.
Visst kan det vara en fördel att inte besväras av motgångar, men varför tillämpar vi inte detta för andra erfarenheter i livet? Varför gläds vi i så fall inte mer varje gång vi blir magsjuka efter en dålig skaldjursbuffé? Eller när vi glömmer solkrämen på diskbänken inför en het dag på stranden? Förmodligen för att vi inser att dessa erfarenheter i sig inte är något positivt, utan något vi allra helst vill minimera i våra liv. Om vi börjar se dåliga erfarenheter i alkoholrelaterade sammanhang i ett positivt ljus blir också risken att vi börjar söka efter dessa missöden som bevis på att vi har haft roligt. Kan vi på allvar mena att en spya är något positivt i en situation, men något negativt i en annan? Har alkoholen gjort oss helt blinda för vad som gör en kväll minnesvärd?
Genuina minnen
Tänk om vi istället skulle normalisera att en fest innebär genuint glada minnen, genuint bättre sammanhållning på jobbet samt en genuin känsla av att varje individ verkligen stärktes av att festa tillsammans med sina kollegor.
Det är såklart ingen omöjlighet, och massor av arbetsplatser är redan där.
De sätter människor, trygghet, glädje och gemenskap först. Alkoholen sist, om den ens finns med.